down in the river to pray <3

Så var boken färdig som jag suttit och skrivit på.
Men jag är lite osäker, där står så mycket om väldigt mycket, och jag blir nästan lite rädd för att det står för mycket privat och att det kanske inte går riktigt genom hos människor och hos dem det handlar om.
Det skrämmer mig lite men vad vet jag, jag kanske borde satsa ? men vågar jag ? .



( jag har börjat känna känslor som jag inte haft på länge, känslor som skrämmer mig riktigt och jag har tappat kontrollen helt och det känns mer som jag spelar än är ärlig. Jag ler och jag skrattar men helst vill jag skrika, gråta och få ur mig allting som jag hela tiden håller inom mig. Något av det finaste jag visste, något av det bästa som kunde hända allting bara försvann. jag är rädd för mina misstag, rädd för vad som sker, rädd för vad som kan ske.
Älskade Engla, jag saknar dig så och det gör så väldigt ont, så så ont . älskade hjärtat jag vill få krama dig igen, hålla om dig, jag vill pussa din panna, jag vill ha dig här jag vill uppleva dig och vara med om allt första gången <3.
Du kommer alltid vara vår dotter, älskade dotter vårt allt du gav oss lycka under 22v och ja finaste du ger oss fortfarande lycka, vi fick vara med om dig en stund, vi fick se dig och bära dig. Du kommer alltid vara ihågkommen
alltid välkommen att "hälsapå" älskar dig hjärtat) .

Kommentera här: